Jag hade försökt den vanliga vägen, och skickat manuset till de största förlagen. De flesta hade manuset uppe för diskussion, även om det slutade med att de tackade nej. Jag trodde själv väldigt mycket på min historia, och att det behövdes den här typen av mer medveten, skarpare dystopi för ungdomar.
Något år tidigare hade jag gett ut en relationsroman och jag visste att jag hade lärt mig massor av alla misstag jag gjorde med den, så jag var väldigt sugen att testa igen. Men det var läskigt att ta beslutet. Egenutgivning är ju inte lätt.
Jag visste redan från början att om jag skulle ge ut boken själv skulle det vara med en så hög kvalitet som möjligt. Målet har hela tiden varit att du ska kunna lägga min bok bredvid en som är utgiven på ett stort förlag, och inte se någon skillnad. Det gör att jag lägger ner väldigt mycket tid på historien och texten, och tar hjälp av jätteduktiga läsare för att göra den så bra som möjligt. Jag har också hjälp med layout och omslag av folk med toppkompetens.
Det är nog det som gör det värt allt slit, att när boken kommer så kan jag vara stolt över helheten, för jag ansvarar för allting.
2. Hur stor del av din arbetsdag lägger du på ditt skrivande?
Det varierar väldigt. Jag driver ett eget företag inom organisationsutveckling också, och när jag har mycket jobb med det behöver jag skriva mer på kvällstid. Men en bra vecka har jag möjlighet att skriva tre pass på ungefär tre timmar styck. Att driva förlaget tar ju också tid, och i perioder är det väldigt mycket som ska göras med att registrera böcker, ha kontakt med tryckeriet, marknadsföra och vara aktiv i sociala medier.
Ibland får jag dessutom chansen att komma ut i skolor och prata med elever om att vara författare, eller specifikt Tredje principen om de har läst den. Jag har gjort ett arbetsmaterial till den, så vissa skolor arbetar med den som en del av undervisningen. Det är jätteroligt att få träffa unga läsare och diskutera deras upplevelse.
3. Berätta om din satsning på den engelska marknaden!
Att sprida sina böcker utanför Sveriges gränser är nog en dröm för många författare. Jag har valt att låta översätta Tredje principen själv och ska försöka sprida den ungefär som den har spridits i Sverige, genom att engagerade bokbloggare och andra tipsar om den. Det var också ett stort beslut, för det känns som om det skulle kunna vara ganska lätt att vara ”nöjd” med att böckerna får fin kritik och säljer okej i Sverige. Varför ge sig ut på en tuff internationell marknad då?
Men det var så mycket som klaffade att jag kände att jag var tvungen att testa. Genom kontakter träffade jag min översättare, som hade läst Tredje principen och älskat den. Tillsammans håller vi nu på att ta fram en engelsk version, och det är jättekul. Jag är väldigt inblandad i arbetet, som går till så att jag får fyra kapitel i taget översatta, och sedan får kommentera på det som känns knepigt. Det måste bli rätt nivå på texten, inte för formell. Och att räkna ut hur alla karaktärers röster låter på engelska är inte helt lätt.